Insändare

2014-12-15 i Mora Tidning: Minskad demokrati i Orsa

Den nya majoriteten i Orsa med Centern i spetsen röstade vid senaste kommunfullmäktige igenom sitt förslag att avskaffa BUN (Barn- och Utbildningsnämnden) och SOC (socialnämnden). BUN och SOC kommer att ersättas med ett ”Barn- och utbildningsutskott” och ett ”Socialutskott”. Dessutom fick man igenom att slå ihop kulturutskottet med fritids- och serviceutskottet.

Denna nya omorganisation innebär att bara ledamöter som har en plats i kommunstyrelsen får sitta i de olika utskotten. Den som ville engagera sig inom något delområde kunde göra det tidigare. Men nu måste denna person samtidigt sitta i kommunstyrelsen. Följden blir att den politiska makten samlas och centraliseras till betydligt färre antal personer.

Vi anser att detta är en negativ utveckling av demokratin i Orsa.

Att dessutom presentera denna omorganisation som en nödvändig förändring utan vare sig faktaunderlag eller konsekvensbeskrivning är vi i Vänsterpartiet mycket kritiska till.

Det är precis tvärtemot det Centern sa att de ville ha – före valet: ”Ett Orsa byggt på demokrati och öppenhet”.

Därför röstade Vänsterpartiet Orsa mot förslaget om centralisering av makten. Vi vill ha ökad demokrati. Vi vill att fler blir politiskt intresserade och engagerade. Om fler medborgare ges möjlighet att vara med och påverka vår gemensamma framtid så blir det bättre och mer förankrade beslut!

Vänsterpartiet i Orsa

 

 

2014-09-23: Dala-Demokraten, Rasmus Karlsson

Jag har inte längre någon anledning till att hålla mig borta från internätet. Det finns så mycket jag vill veta och så mycket inspiration jag vill hämta.
Men på senare tid har jag upptäckt att den största inspirationskällan oftast har varit mig själv. Och då har det oftast handlat om gamla anteckningar jag skrivit ner av bara farten för att sedan lägga undan och glömma bort dem, precis som om de aldrig funnits! Men när jag sedan hittat dem så har de varit som en guldgruva av ovärderliga tankar och funderingar!
Jag kan bara nämna att jag inte fick dator förrän jag fyllde arton år! Innan dess försökte jag mig på att skriva ner små berättelseanteckningar, dagboksanteckningar, dikter och rent allmänna funderingar. Men när jag väl hade fått en dator var jag som fångad i nätet och det tog inte lång tid innan jag var introducerad till Facebook och fast i andras dagboksantecknande.
Jag har länge varit starkt kritisk till allt vad Facebookande heter, men när jag själv gick ur Facebook var det som att jag hade lämnat en gemenskap, ett sammanhang och ibland kunde jag överfallas av en känsla av tomhet.
Jag hade börjat på en kurs i ekologisk odling och hållbar livsföring i Skattungbyn och kände för första gången en gemenskap utan att vara med i sociala medier.
Men det fanns ett djupare hål i min själ. Och det kom efter Brunnsvikstiden: Jag hade lämnat allt bakom mig och visste inte längre hur det stod till med den skolan. Jag visste inte hur det var med mina kompisar och kurskamrater. Eller hur det skulle gå för mig…
Det hålet har jag aldrig kunnat fylla igen helt, men det har sakta läkt. Jag har själv fått kämpa mig upp på mina egna ben, precis som det brukat vara i det kalla samhälle som skapats under Alliansens åtta år vid makten.
Men nu har vi fått en ny Regering och en ovis framtid väntar.
Det kommer ta tid att läka de sår som skapats och inte blir det bättre av främlingsfientligheten börjat gro. Vad vi behöver är gemenskap och en välkomnande famn.
För inte blir det bättre av att vi sitter för oss själva i ett mörkt rum någonstans bara för att kolla upp vad någon gjort?
Kanske att det behövs en tvärvändning i folks liv där man strejkar mot sitt eget Facebookanvändande?
Kanske att vi börjar upptäcka varandra då?

Rasmus Karlsson

 

 

Juli 2014: Om utrivningen av Stackmoradammen

Åke Falk, Centerpartiet i Orsa uppger i sin insändare att det är anmärkningsvärt att förtroendevalda politiska representanter inte tar hänsyn till rapporten som upprättats av Fisk och Vattenvård i Norrland.

Att vi inte tar hänsyn till denna rapport är för att den inte är relevant i sammanhanget eftersom den är endast försöker visa att fiskvandring skulle vara möjligt under vissa omständigheter. Den är varken en miljökonsekvensbeskrivning där man kan visa hur det skulle vara möjligt att uppfylla redan lagakraftvunnen dom om hur utrivningen/återställningen skulle kunna gå till och inte heller en inlaga i ett tillståndsförfarande. Tiden för att komma med inlagor till prövning är flera år försent.

Det som är relevant i sammanhanget är återigen att strömmande vatten är en av våra mest hotade biotoper och Oreälv är en av de få älvar som är skyddade i lag just för att denna typ av biotop inte helt ska utrotas. Förutom att älven har fått skydd i svensk lagstiftning är utrivning/återställning en åtgärd för att uppfylla miljömålet levande sjöar och vattendrag och för att Oreälv ska kunna uppnå God Ekologisk status. Utrivningen har även stöd i EU:s vattendirektiv samt alla sakkunniga instanser, organisationer och föreningar har i alla sammanhang varit för en utrivning. Frågan om att ha kvar dammen har prövats i flera rättsprocesser och man har fått nej överallt.

För Fortums del hade det varit en stor ekonomisk fördel om Orsa Besparingsskog tar över Stackmoradammen. Då är det Orsas Jordägare som får bekosta utrivningen av dammen. Om Orsa Besparingsskog vill försöka att återigen få omprövat utrivningen av dammen eller att få tillstånd för vattenkraft är den juridiska processen något som Jordägarna får bekosta. Möjligheten att lyckas är i stort sett obefintlig.

Att någon förtroendevald politiker försöker inbilla människor att driva frågan om att ha kvar Stackmoradammen skulle vara ett konstruktivt allmänt intresse är närmaste befängt!

Annika Persson

Ronnie Persson

Föreningen Vattnets Vilja

 

 

Juni 2014: Koppången som Nationalpark

Björn Sinders skriver i en insändare i Mora Tidning att det är trams att bildandet av Koppången som nationalpark skulle innebära ökad sysselsättning i Orsa.

I Naturvårdsverkets rapport nr 5467, Friluftsliv och turism i Fulufjället, Före och efter nationalparksbildningen finns dokumenterat vad det inneburit för bygden med bildandet av en Nationalpark. Denna dokumentation baseras på faktisk besöksstatistik och frågor ställda till besökarna.

Det visar sig att det blev en ökning av besökare till Fulufjället med 39 %. En tredjedel av dessa besökare var utländska och av de svenska medborgarna var nästan alla från södra och mellersta Sverige. Besökarna ansåg att upplevelserna runt Nationalparken borde utvecklas t.ex. djur, natur, kultur, mat och lokalbefolkning. Detta innebär en potential för företagsamhet. Besökarnas sammanlagda utgifter inom Nationalparken var 5 Mkr och cirka 12 Mkr i dess omland.

Det finns åtskilliga källor som visar på att allt fler människor vill tillbringa sin fritid med rekreation i naturskyddade områden.

Orsa kommuns stora utmaningar är att vi har svårt att få människor som vill flytta hit, de som bor här blir äldre och det finns få arbetstillfällen. Detta innebär att kommunen har en ansträngd ekonomi vilket hårt drabbar skola, vård och omsorg. Borde vi inte göra vad vi kan för att göra Orsa attraktivare för fler människor. Att vara rädd för viktiga förändringar för att det eventuellt skulle innebära att jag som person skulle behöva tänka annorlunda är inte farligt. Vi tror bestämt att kloka byafolk skulle tycka att det viktigaste är att skapa förutsättningar för folk att bo och leva i Orsa.

Vänsterpartiet Orsa

 

mars 2014: Gör Koppången till nationalpark!

Tänk om !

Nu på lördag den 5 april är det invigning av Koppången som naturskyddsområde. Tänk om det istället var invigningen av Koppången som Nationalpark!

Enligt Naturvårdsverkets Nationalparksplan hör Koppångens myrkomplex till landets mest värdefulla våtmarker och dess naturskogar hyser rik biologisk mångfald. Området har stark vildmarkskaraktär, höga sceniska värden och erbjuder goda möjligheter till friluftsliv. Det tillhör en landskapstyp, bergkullslätt, som är svagt representerad i nationalparksnätet. Koppången är väl värt att inrättas som nationalpark.

Grundtanken med nationalparkerna är att bevara delar av vårt nationella naturarv åt kommande generationer. Enligt svensk lag ska nationalparkerna utgöras av represenativa landskapstyper som bevaras i naturligt tillstånd men också av natursköna unika miljöer som kan ge starka naturupplevelser.

Nationalparker inrättas av Sveriges Riksdag på mark som ägs av staten. Områdena ska vara storslagna eller särpräglade i sitt slag, ha höga naturvärden eller vara särskilt intressanta som sevärdheter. De ska vara minst 1 000 hektar. Till sin kärna och huvuddel ska det vara natur med ursprunglig karaktär. De ska väl representera utbredda eller unika svenska landskapstyper och kunna skyddas effektivt och samtidigt utnyttjas för forskning och friluftsliv utan att naturvärdena skadas.

Vad skulle en Nationalpark innebära för Orsa?

Gynna företag inom naturturism, boende och handlare. Orsa skulle sättas på den internationella kartan. Eftersom området redan är statlig mark påverkar det inga privata markägare. Det innebär inga kostnader för kommunen. Statliga medel kommer att investeras i informationsmaterial både i området och i form av broschyrer och böcker, det kommer bli en fin entré och förhoppningsvis ett naturum. Orsa skulle på ett föredömligt sätt visa att vi ser denna unika orörda natur som en del av vår välfärd att bevara för kommande generationer. Att vi värderar biologisk mångfald och samspelet i naturen utan att hotas av människans ekonomiska intressen.

Vänsterpartiet i Orsa

 

 

Utvecklingen i Orsas byar

Gunilla Elings Friberg (s) insändare den 26 maj om utvecklingen i Orsas byar ger oss i Vänsterpartiet anledning att klargöra var vi själva står i frågan. Gunilla skriver: ”Den mesta utvecklingen av byarna sker ute bland byborna själva och så vill vi att det ska fortsätta att vara. Kommunen ska kunna vara ett stöd utifrån önskemål från byborna och utifrån de möjligheter kommunen har.”

Detta låter välvilligt, men i praktiken har S visat att byarnas utveckling ska underordnas kommunens beslut – inte handla om självständigt arbete av folket i byarna. När friskolan startade i Skattungbyn beklagade socialdemokraterna detta, från första stund har man motarbetat friskolan och man fortsätter att göra det. Det rimmar illa med Elings Fribergs fina ord om stöd till byutveckling.

Nu när friskolan finns så borde S stället bejaka att människor själva tar ansvar för sina liv och den service de vill ha. Friskolan kostar lite extra men det ekonomiska utrymmet finns i Buns budget. Det är också mycket stor skillnad mellan en kooperativ friskola som kompletterar kommunens service utan att skapa vinster, och en som ger kapitalägare skattefinansierade inkomster.

Vi i Vänsterpartiet anser att människorna i varje by skall kunna påverka byns utveckling genom egna insatser och ansvarstagande. Vi tycker att det är bra om man använder byns resurser, folks engagemang och förmåga för att åstadkomma en bra offentlig service och fler arbeten.

Det fanns en tidig tradition av eget ansvarstagande som var stark inom arbetarrörelsen. Människor tog egna initiativ, man startade bland annat butiker som konsumföreningar, när affärsmännen tog för mycket betalt och gav för dålig service. Idag kan samma arbetssätt användas igen, när byborna tycker att kommunen inte vill bidra till utvecklingen i Orsas byar.

Vänsterpartiet i Orsa

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *